Elevhälsa & närvaro · verktyg

Extra anpassningar

100 beprövade anpassningar för F–9, ordnade efter elevens behov. Välj de anpassningar som passar eleven och kopiera färdiga formuleringar till dokumentationen.

Ladda ner som Word Källor

Visar alla 100 anpassningar

Uppmärksamhet och arbetsro

För elever som lätt distraheras, tappar tråden under genomgångar eller har svårt att hålla fokus på uppgiften.

StarkF–9UK01

Genomtänkt placering

Eleven sitter på en bestämd plats där störningarna är få: nära läraren, bort från dörr, fönster och gångvägar, gärna bredvid en lugn kamrat. Platsen bestäms tillsammans med eleven och gäller i alla salar.

BeprövadF–9UK02

Avskärmad arbetsplats

Eleven kan arbeta på en avskärmad plats, bakom skärm eller vikvägg eller i ett angränsande grupprum, vid självständigt arbete. Platsen är ett erbjudande och ett verktyg, aldrig en bestraffning.

BeprövadF–9UK03

Hörselkåpor vid eget arbete

Eleven använder hörselkåpor eller brusreducerande lurar vid självständigt arbete och prov. Erbjud gärna hela klassen samma möjlighet så att ingen pekas ut.

MåttligF–9UK04

Alla svarar

Under genomgången får eleven många korta tillfällen att svara: på miniwhiteboard, med tummen eller genom att prata med grannen. Eleven är aktiv i stället för att vänta, och läraren ser direkt om eleven hänger med.

BeprövadF–9UK05

Överenskommet tecken

Läraren och eleven kommer överens om en diskret signal, till exempel en hand på bänken eller ett kort, som betyder ”tillbaka till uppgiften”. Signalen ersätter tillsägelser inför klassen och skyddar relationen.

Måttlig4–6, 7–9UK06

Självskattning av fokus

Eleven markerar själv med jämna mellanrum, till exempel vid en tyst signal var femte minut, om hen arbetar med uppgiften. Läraren stämmer av markeringarna efter passet och berömmer när elevens bild stämmer med lärarens.

BeprövadF–3, 4–6UK07

Rensad bänk

Bara det material som behövs för uppgiften ligger framme. Allt annat ligger i en låda eller korg, och läraren hjälper eleven att ta fram rätt material när passet börjar.

MåttligF–9UK08

Planerad rörelsepaus

Under längre arbetspass får eleven en kort planerad rörelsepaus på 1–3 minuter, till exempel att hämta material, gå ett ärende eller göra en övning. Pausen ligger på en bestämd tid och kommer inte först när oron syns.

BeprövadF–9UK09

Tyst föremål att hålla i

Eleven får hålla i ett tyst föremål, till exempel en taktil boll eller lera, under muntliga genomgångar. Pröva under en begränsad period, eftersom forskning visar att vissa föremål, som fidget spinners, försämrar uppmärksamheten.

Igångsättning och uthållighet

För elever som har svårt att komma igång, ger upp när det blir svårt eller sällan blir klara.

BeprövadF–9IG01

Startstöd vid bänken

Direkt efter genomgången går läraren till eleven och gör första steget tillsammans med hen, eller pekar ut exakt var eleven ska börja. Läraren går vidare först när eleven har kommit igång.

MåttligF–9IG02

Checklista med delsteg

Uppgiften delas upp i numrerade delsteg som eleven bockar av. Varje steg ska vara så litet att eleven klarar det utan hjälp. För yngre elever kan stegen visas med bilder.

BeprövadF–9IG03

Korta pass som växer

Eleven arbetar i korta pass på 5–15 minuter med tydligt slut och en kort paus innan nästa pass. När eleven klarar passen förlängs de stegvis.

BeprövadF–9IG04

Färre uppgifter, samma mål

Eleven gör färre uppgifter, till exempel varannan eller de markerade, men arbetar mot samma kunskapsmål som klassen. Det som tas bort är upprepningar, inte innehåll.

BeprövadF–3, 4–6IG05

När jag är klar-kort

Eleven har ett kort på bänken med två eller tre saker att göra när uppgiften är klar, så att väntan inte blir tom tid. Alternativen är kända och kräver ingen ny instruktion.

BeprövadF–9IG06

Hjälpkort och uppgift under väntan

Eleven lägger ett kort på bänken när hen behöver hjälp, i stället för att räcka upp handen. Under tiden finns en bestämd uppgift att arbeta med, så att väntan inte stoppar arbetet.

BeprövadF–9IG07

Lyckas först

Eleven börjar med några uppgifter som hen säkert klarar och går sedan vidare till svårare. Innan eleven arbetar själv kontrollerar läraren i den gemensamma övningen att eleven svarar rätt på de flesta frågorna.

MåttligF–9IG08

Val inom ramen

Eleven väljer inom givna ramar: vilken uppgift som görs först, vilket av två material som används eller om svaret skrivs eller ritas. Valet ger eleven känsla av kontroll och minskar motståndet utan att kraven sänks.

Planering, tid och organisation

För elever med svårt att överblicka tid, planera arbete, hålla ordning på material och komma ihåg läxor och inlämningar.

MåttligF–9PO01

Eget dagsschema

Eleven har ett eget schema för dagen, med bilder eller text, vid sin plats, i fickan eller i mobilen. Avklarade moment bockas av så att eleven ser var i dagen hen befinner sig.

BeprövadF–9PO02

Synlig tid

En timer som visar hur mycket tid som är kvar, till exempel Time Timer, timglas eller en digital nedräkning, används vid arbetspass, prov och pauser. Eleven ser tiden i stället för att behöva tolka klockan.

MåttligF–9PO03

Förvarning före byte

Eleven får en förvarning några minuter innan en aktivitet avslutas, till exempel ”om fem minuter slutar vi”, gärna tillsammans med en timer. Vid större förändringar i schemat får eleven veta i förväg, helst dagen innan.

Beprövad4–6, 7–9PO04

Delmål med datum

Större uppgifter delas upp i delmoment med egna datum som skrivs in i elevens kalender. Läraren stämmer av vid varje delmål, inte bara vid slutinlämningen.

Måttlig4–6, 7–9PO05

Veckoplanering med mentor

Eleven och mentorn går igenom kommande vecka under tio minuter, på samma tid varje vecka: prov, inlämningar, läxor och material. Planeringen skrivs in i elevens kalender, och eleven tar successivt över mer av planeringen själv.

MåttligF–9PO06

Ordningsrutin för material

Eleven får hjälp att organisera sitt material med en färg per ämne, en fast plats för allt och en genomgång av pärm, väska och dator varje vecka tillsammans med en vuxen. Rutinen tränas tills eleven klarar den själv.

Beprövad4–6, 7–9PO07

Materiallista och reservmaterial

En lista på insidan av skåpet eller i mobilen visar vad som ska med till varje lektion. Läraren har reservmaterial, så att en glömd penna inte stoppar lektionen.

Beprövad4–6, 7–9PO08

Allt på ett ställe

Alla läxor, uppgifter och instruktioner publiceras på samma ställe i lärplattformen och på samma sätt i alla ämnen. Både eleven och vårdnadshavarna vet var de ska titta.

BeprövadF–9PO09

Avstämning före hemgång

Före hemgång går eleven igenom morgondagen med en vuxen under några minuter: vad som händer, vad som ska med och vad som ska göras hemma.

Instruktioner, förståelse och minne

För elever som missar eller glömmer instruktioner, behöver längre tid att bearbeta information eller har svårt att hålla flera saker i huvudet.

BeprövadF–9IN01

En instruktion i taget

Läraren ger instruktionen kort, en sak i taget, och fångar först elevens uppmärksamhet med namn eller blick. Nästa instruktion kommer när första steget är gjort.

BeprövadF–9IN02

Instruktionen finns kvar

Muntliga instruktioner kompletteras med stödord eller bilder på tavlan eller bänken som finns kvar under hela passet. Eleven kan gå tillbaka till instruktionen i stället för att fråga eller gissa.

MåttligF–9IN03

Säg det med egna ord

Innan eleven börjar arbeta återberättar hen med egna ord vad som ska göras. Läraren frågar ”vad gör du först?” i stället för ”har du förstått?”.

MåttligF–9IN04

Färdigt exempel

Eleven får se ett färdigt exempel på hur uppgiften kan se ut, och läraren tänker högt medan hen löser ett exempel. Eleven vet vad målet är innan arbetet börjar.

StarkF–9IN05

Jag gör, vi gör, du gör

Nytt innehåll följer tre steg för eleven: läraren visar, läraren och eleven gör tillsammans, och eleven gör själv. Eleven går vidare till eget arbete först när den gemensamma övningen fungerar, och får vid behov en extra guidad runda i liten grupp.

MåttligF–9IN06

Förhandsundervisning

Före lektionen, eller dagen innan, får eleven en kort genomgång av innehåll, nyckelord och material. Det kan göras av läraren eller specialläraren, eller hemma med en film. Eleven möter lektionen med förförståelse.

StarkF–9IN07

Grafisk struktur

Eleven får en färdig struktur för att ordna innehållet i en text eller ett arbetsområde, till exempel en tankekarta, tabell eller ett flödesschema. Strukturen används vid genomgång, läsning och repetition.

MåttligF–9IN08

Repetition i början av lektionen

Lektionen börjar med några minuters repetition av det eleven behöver från förra lektionen. Viktiga begrepp tas upp igen varje vecka och varje månad, så att de fastnar.

Beprövad4–6, 7–9IN09

Färdiga anteckningar

Eleven får lärarens presentation eller färdiga anteckningar i stället för att skriva av från tavlan. Energin går till att lyssna och förstå.

Läsning

För elever med avkodningssvårigheter, långsam läsning eller svag läsförståelse. Kombinera tillgång till text med träning av läsfärdigheten.

StarkF–9LA01

Talsyntes i alla ämnen

Eleven har talsyntes för att lyssna på digitala texter i alla ämnen och vet hur verktyget används. Talsyntesen ger tillgång till innehållet men ersätter inte träning i avkodning.

BeprövadF–9LA02

Inlästa läromedel

Eleven har tillgång till inlästa läromedel och ljudböcker, till exempel via Legimus, för skönlitteratur och faktatexter. Eleven kan följa med i den tryckta texten samtidigt.

StarkF–9LA03

Upprepad läsning

Eleven läser samma korta text högt tre eller fyra gånger med återkoppling, några gånger i veckan. Antalet rätt lästa ord per minut förs in i ett diagram som eleven själv ser.

StarkF–3, 4–6LA04

Kort daglig avkodningsträning

Eleven får en kort daglig stund på 10–15 minuter med explicit träning av ljud, bokstäver och ordläsning, med lärare eller speciallärare. Insatsen pågår under en avgränsad period och följs upp. Om den behöver pågå länge eller bli omfattande ska rektor informeras om behovet av särskilt stöd.

MåttligF–9LA05

Text på rätt nivå

Eleven läser texter där hen klarar nästan alla ord, och om möjligt med samma innehåll som klassen, till exempel i lättlästa versioner. Svårare texter läses med stöd eller lyssnas på.

StarkF–9LA06

Lässtrategier som visas

Läraren visar och tänker högt kring strategier före, under och efter läsningen: att förutspå, ställa frågor, reda ut oklarheter och sammanfatta. Eleven övar med ett stödkort, och samma strategier används i alla ämnen.

MåttligF–9LA07

Förförståelse före läsning

Innan texten läses går eleven igenom svåra ord, bilder och rubriker tillsammans med en vuxen. Läraren berättar kort vad texten handlar om.

BeprövadF–9LA08

Luftig text

Texter ges med större radavstånd, kortare rader och tydliga rubriker, och eleven kan använda läslinjal. Undvik färgade overlays och dyslexitypsnitt, eftersom forskningen inte ger dem stöd.

MåttligF–9LA09

Strukturerad parläsning

Eleven läser i par med en kamrat enligt fasta roller: den ene läser och den andre lyssnar och stöttar, och sedan byter de. Paren och texterna väljs av läraren.

Skrivning och stavning

För elever som har svårt att stava, formulera sig i skrift, strukturera en text eller orka skriva för hand.

Beprövad4–6, 7–9SK01

Tal till text

Eleven kan diktera sin text med tal till text-funktion och redigera den efteråt. Det gör att tankarna inte stoppas av stavning eller handskrift.

BeprövadF–9SK02

Ordprediktion och stavningskontroll

Eleven skriver på dator med ordprediktion och stavningskontroll aktiverade, och har fått lära sig att använda dem. Verktygen ska finnas även vid prov.

MåttligF–9SK03

Skrivram

Eleven får en skrivram med rubriker, meningsstartare och ord som binder ihop texten. Stödet minskas stegvis när eleven klarar mer själv.

StarkF–9SK04

Skrivstrategi steg för steg

Läraren visar en skrivstrategi med tydliga steg: planera med en minnesregel, skriva och sedan granska med checklista. Eleven övar strategin och skattar själv om alla steg är med.

StarkF–9SK05

Kort stavningsträning

Eleven tränar stavning explicit några minuter flera gånger i veckan: ljudenlig stavning, ordfamiljer och vanliga ord med metoden titta, täck, skriv och jämför. Orden väljs från elevens egna texter.

BeprövadF–9SK06

Tangentbord i stället för penna

Eleven skriver längre texter på dator eller surfplatta i stället för för hand, och tränar på tangentbordet. Handskrift övas separat i kortare uppgifter.

MåttligF–9SK07

Prata först, skriv sedan

Innan eleven skriver berättar hen om sina idéer för en vuxen eller kamrat, eller spelar in dem, och ordnar dem i en enkel tankekarta. Texten skrivs sedan utifrån planeringen.

Beprövad4–6, 7–9SK08

Innehåll före form

I ämnen där stavning inte är det som bedöms, till exempel SO och NO, bedöms elevens innehåll utan avdrag för stavning och handstil. Eleven vet om det i förväg.

Matematik

För elever med svårigheter med taluppfattning, räknefärdighet, matematiska begrepp eller textuppgifter.

StarkF–9MA01

Konkret material och bilder

Eleven arbetar med konkret material, till exempel tiobasmaterial, bråkcirklar eller pengar, och med bilder som visar samma sak. Läraren kopplar uttryckligen ihop materialet med symbolerna.

MåttligF–9MA02

Från konkret till abstrakt

Nya begrepp tas i tre steg: först med konkret material, sedan med bilder eller streck och sist med siffror. Eleven går vidare till nästa steg när hen klarar det föregående.

StarkF–9MA03

Tallinjen som stöd

Tallinjen används återkommande som modell för tal, bråk, negativa tal och räkning. Eleven har en egen tallinje som stöd.

StarkF–9MA04

Daglig kort faktaträning

Eleven tränar tabeller och talkombinationer i tio minuter varje dag, till exempel med metoden titta, täck, skriv och jämför eller ett digitalt program med direkt återkoppling. Elever som oroar sig ska inte tidtas vid bedömning.

MåttligF–9MA05

Löst exempel bredvid uppgiften

Bredvid varje ny uppgiftstyp finns ett löst exempel där alla steg syns. Eleven kan jämföra sitt eget arbete med exemplet.

StarkF–9MA06

Lösningsmodell för textuppgifter

Eleven lär sig en fast arbetsgång för textuppgifter: läsa, rita, räkna och svara. Läraren visar också hur man känner igen vanliga uppgiftstyper. Arbetsgången finns på ett kort vid elevens plats.

StarkF–9MA07

Matematikord i fokus

Nya matematiska ord, som täljare, differens och omkrets, undervisas uttryckligen med bild och exempel och samlas i elevens egen ordlista. Läraren använder samma ord konsekvent.

Beprövad4–6, 7–9MA08

Tabellkort och formelblad

När uppgiften gäller problemlösning och inte talfakta har eleven tillgång till multiplikationstabell, formelblad eller miniräknare. Då stoppar inte svag faktakunskap resonemanget.

BeprövadF–9MA09

Upplästa textuppgifter

Textuppgifter läses upp av en vuxen eller med talsyntes, så att lässvårigheter inte hindrar eleven från att visa sin matematik.

Språk och kommunikation

För elever med språkstörning, elever som nyligen börjat lära sig svenska och elever som har svårt att tala i vissa situationer.

MåttligF–9SP01

Bildstöd till det talade

Det läraren säger kompletteras med bilder, symboler, nyckelord eller tecken. Det gäller vid genomgångar, instruktioner och samtal.

MåttligF–9SP02

Nyckelord i förväg

Eleven får arbetsområdets viktigaste ord med bild och förklaring innan området börjar. Några få ord i taget tränas intensivt under flera dagar.

BeprövadF–9SP03

Studiehandledning på modersmålet

Eleven får studiehandledning på sitt starkaste språk kopplad till det som pågår i ämnesundervisningen. Studiehandledaren och läraren planerar tillsammans.

Beprövad4–6, 7–9SP04

Tvåspråkiga ordlistor och översättning

Eleven har tillgång till tvåspråkiga ordlistor och digitala översättningsverktyg, och får använda dem även vid prov när det är svenska ord som hindrar, inte kunskaperna.

BeprövadF–9SP05

Konkret språk

Läraren talar med eleven i korta, konkreta meningar och undviker ironi, bildspråk och vaga ord som ”snart” eller ”lite till”. Det läraren menar sägs rakt ut.

BeprövadF–9SP06

Betänketid och frågan i förväg

Läraren väntar några sekunder extra efter en fråga, innan någon får svara. Om eleven ska svara inför klassen får hen veta frågan en stund i förväg.

BeprövadF–9SP07

Svara utan att tala

En elev som inte kan tala i vissa situationer får svara på andra sätt: skriftligt, genom att peka, med ja- och nejfrågor eller med en inspelning. Gör om frågor till påståenden och förvänta dig inget svar. Pressa aldrig fram tal.

BeprövadF–3, 4–6SP08

Rita samtalet

När något har hänt eller ska redas ut ritar den vuxna och eleven händelsen tillsammans, med enkla figurer och pratbubblor. Det gör samtalet konkret och lättare att följa.

Känsloreglering och beteende

För elever som lätt blir frustrerade, hamnar i konflikter, vägrar eller får utbrott. Förebygg först, lär ut nya beteenden sedan.

StarkF–9KR01

Ligga steget före

Utifrån en kartläggning av när det brukar gå fel ändrar läraren det som utlöser svårigheterna, till exempel krav, placering, gruppering eller övergångar, innan problemet uppstår. Inför svåra situationer gör eleven och läraren en plan tillsammans.

StarkF–9KR02

Daglig målkort

Eleven har två eller tre konkreta mål, till exempel ”börjar arbeta inom två minuter”. Läraren skattar målen kort efter varje lektion. Kortet går hem varje dag och vårdnadshavarna uppmärksammar det som gått bra.

MåttligF–9KR03

Beröm det du vill se

Läraren berömmer konkret och direkt det beteende som ska öka, till exempel ”du började direkt, bra!”, och ser till att det positiva klart överväger tillsägelserna. För äldre elever ges berömmet gärna diskret.

StarkF–9KR04

Lär ut det nya beteendet

I stället för att bara stoppa ett problembeteende lär läraren ut vad eleven ska göra i stället, till exempel att be om paus, vänta på sin tur eller säga ifrån. Beteendet visas, övas i lugnt läge och förstärks när det används.

BeprövadF–9KR05

Plan för när det blir för mycket

Eleven och läraren gör i lugnt läge en skriftlig plan för vad eleven gör när känslorna tar över: tidiga tecken, vad eleven gör, vart hen går och vem som kommer. Planen är känd av all personal som möter eleven.

BeprövadF–9KR06

Pauskort

Eleven har ett kort eller en signal som betyder ”jag behöver gå ut en stund” och en bestämd plats att gå till under en bestämd tid. Pausen är ett verktyg och varken belöning eller straff, och eleven vet vad hen gör när hen kommer tillbaka.

BeprövadF–9KR07

Lågaffektivt bemötande

När eleven är upprörd sänker den vuxna sin egen affekt: lugn röst, få ord, inte för nära och ingen ögonkontakt som utmanar. Upprepade uppmaningar görs i samma tonläge, utan att trappas upp. Uppföljningen sker senare i lugnt läge.

BeprövadF–9KR08

Känsloskala

Eleven och läraren gör tillsammans en skala, till exempel 1–5, där varje nivå beskriver hur det känns och vad eleven kan göra. Skalan används för att stämma av och för att tidigt se när det håller på att bli för mycket.

MåttligF–3, 4–6KR09

Poäng mot mål

Eleven samlar poäng för ett tydligt definierat beteende och kan växla in dem mot något hen själv valt, till exempel en aktivitet. Systemet är enkelt, poängen tas aldrig bort, och belöningen glesas ut när beteendet blivit stabilt.

Beprövad4–6, 7–9KR10

Lösa problemet tillsammans

I lugnt läge undersöker den vuxna och eleven en återkommande svår situation: vad är svårt för eleven, vad är viktigt för den vuxna, och vilken lösning fungerar för båda? Lösningen prövas och följs upp.

Socialt samspel och raster

För elever som har svårt i fria situationer, grupparbeten, lek och raster.

BeprövadF–3, 4–6SO01

Vuxenledd rastaktivitet

Under rasten finns en vuxenledd aktivitet med tydliga regler som eleven kan delta i. Eleven vet i förväg vad som erbjuds och var det sker.

BeprövadF–3, 4–6SO02

Plan för rasten

Innan rasten går eleven och en vuxen kort igenom vad hen ska göra, med vem och var, och vad hen gör om det blir problem. Efter rasten stämmer de av.

BeprövadF–9SO03

Lärarstyrda grupper med roller

Läraren sätter samman grupperna och ger varje elev en tydlig roll, till exempel sekreterare eller tidhållare, och en arbetsgång med avstämningstider. Eleven placeras med kamrater som fungerar bra med hen.

BeprövadF–9SO04

Eget arbete som alternativ

När grupparbete är för svårt får eleven göra samma uppgift enskilt eller i par, med samma kunskapsmål. Samarbete tränas i mindre och mer strukturerade situationer.

BeprövadF–3, 4–6SO05

Social berättelse inför ny situation

En kort berättelse med bilder beskriver en social situation, vad som brukar hända och vad eleven kan göra. Den används som komplement före en ny eller svår situation, eftersom forskningen visar att effekten är osäker som enda insats.

MåttligF–9SO06

Visa med film eller förebild

Eleven får se en kort film eller en vuxen som visar hur en situation kan gå till, till exempel att be om att få vara med eller att ta emot kritik. Sedan övar eleven själv.

BeprövadF–9SO07

Vuxen nära i fria situationer

I matsal, kapprum, korridor och vid övergångar har eleven en bestämd plats nära en vuxen, eller får gå före eller efter de andra. Eleven vet vem hen kan vända sig till.

Närvaro, övergångar och trygghet

För elever med ströfrånvaro, oro inför skoldagen eller svårt med förändringar, och för elever som kommer tillbaka efter frånvaro.

MåttligF–9NA01

Check in, check ut

Eleven träffar samma vuxen ett par minuter när dagen börjar och när den slutar: hur mår du, vad händer i dag, hur gick det? Mötet kan kopplas till ett målkort.

MåttligF–9NA02

Snabb kontakt vid frånvaro

Elevens närvaro följs varje dag, och mentorn hör av sig till hemmet samma dag vid oanmäld frånvaro eller sen ankomst. Tonen är omtänksam: ”vi saknar dig”.

BeprövadF–9NA03

Mjuk skolstart

Eleven möts av en bestämd vuxen vid en avtalad ingång och tid, och dagen börjar med något förutsägbart och lustfyllt. Det gör det lättare att ta sig till skolan.

MåttligF–9NA04

Veckokontakt med hemmet

Mentorn och vårdnadshavarna har en kort kontakt varje vecka med två saker som gått bra och en sak att arbeta vidare med. Skola och hem ger samma budskap.

BeprövadF–9NA05

Sex frågor inför det nya

Inför utflykter, vikarier, temadagar och andra avvikelser får eleven svar på sex frågor: var, när, hur, hur länge, med vem och vad händer sedan. Svaren ges gärna skriftligt eller med bild.

BeprövadF–9NA06

Plan för återkomst

När eleven kommer tillbaka efter frånvaro är det missade materialet samlat, och en vuxen visar vad som är viktigast att ta igen och vad som kan strykas. Eleven ska inte mötas av en hög.

Beprövad4–6, 7–9NA07

Energibalans

Eleven och en vuxen kartlägger vad i skoldagen som tar och ger energi och planerar sedan veckan så att krävande moment varvas med återhämtning. Äldre elever kan färgkoda sin kalender.

Prov, bedömning och redovisning

För elever vars kunskaper inte syns i ordinarie prov och redovisningar på grund av läs- och skrivsvårigheter, stress eller uppmärksamhetssvårigheter.

MåttligF–9BR01

Förlängd tid

Eleven får mer tid vid prov och tidsbegränsade uppgifter, till exempel 50 procent mer. Det ska vara känt i förväg och planerat, så att eleven inte behöver be om det.

BeprövadF–9BR02

Prov i lugn lokal

Eleven skriver prov i ett mindre rum med färre elever och med en vuxen tillgänglig.

BeprövadF–9BR03

Upplästa provfrågor

Provfrågorna läses upp av en vuxen eller med talsyntes, så att provet mäter ämneskunskaper och inte läsförmåga. Forskningen om effekten är splittrad, så följ upp om det gör skillnad för just den här eleven.

BeprövadF–9BR04

Muntlig komplettering

Efter ett skriftligt prov får eleven komplettera muntligt, så att det eleven kan men inte fick ned på papper också syns.

BeprövadF–9BR05

Annan redovisningsform

Eleven redovisar samma kunskapsmål på ett annat sätt: muntligt för läraren, med inspelning, film, bilder eller en modell. Redovisning inför hela klassen kan ersättas med en mindre grupp.

Beprövad4–6, 7–9BR06

Prov i delar

Ett stort prov delas upp i två eller tre kortare delar vid olika tillfällen, eller avbryts med en planerad paus.

Beprövad4–6, 7–9BR07

Provet förberett

Eleven får i förväg veta hur provet ser ut, vilka uppgiftstyper som kommer och vad som ska kunnas, gärna med ett exempelprov. Eleven får hjälp att planera repetitionen med korta självtest.

Inga anpassningar matchar. Pröva att rensa urvalet eller söka på ett annat ord.

Källor

Levla lärmiljön, Anpassningsbank skola och fritidshem, Umeå kommun 2025.
Tipsbanken Skola, Gunilla Carlsson Kendall och David Edfelt, psykologdavid.se/tipsbanken (hämtad 2026-10-17).
Skolverket (2022). Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, SKOLFS 2022:334.
Prop. 2013/14:160 Tydligare om tillgänglighet, extra anpassningar och särskilt stöd.
SPSM (2026). Stödmaterial för tillgänglig utbildning. SPSM (2025). Forskningsöversikt om närvarofrämjande insatser.
Skolforskningsinstitutet (2018). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet, 2018:02.
Davies & Henderson (2020). Special Educational Needs in Mainstream Schools. EEF. EEF (2019). Improving Behaviour in Schools.
Epstein m.fl. (2008). Reducing Behavior Problems in the Elementary School Classroom. WWC.
Fuchs m.fl. (2021). Assisting Students Struggling with Mathematics. WWC.
Foorman m.fl. (2016). Foundational Skills to Support Reading for Understanding. WWC.
Baker m.fl. (2014). Teaching Academic Content and Literacy to English Learners. WWC.
Rosenshine (2012). Principles of Instruction. American Educator.
Metaanalyser och översikter: Therrien 2004; Wood m.fl. 2018; Graham & Santangelo 2014; Graham, Harris & McKeown 2013; Dexter & Hughes 2011; Gersten m.fl. 2009; Bouck m.fl. 2018; Burns m.fl. 2010; Gaastra m.fl. 2016; Vannest m.fl. 2010; Soares m.fl. 2016; Royer m.fl. 2017 och 2019; Wolfe m.fl. 2016; Maggin m.fl. 2015; Knight m.fl. 2015; Steinbrenner m.fl. 2020; Langberg m.fl. 2017; Watson m.fl. 2017; Daly-Smith m.fl. 2018; Maynard m.fl. 2012; Eklund m.fl. 2022; Ebbels m.fl. 2019; Koegel m.fl. 2003; Kokina & Kern 2010; Graziano m.fl. 2020.
Om utelämnade metoder: Pashler m.fl. 2008 (lärstilar); Griffiths m.fl. 2016 (overlays); Wery & Diliberto 2017 (dyslexitypsnitt); Stephenson & Carter 2009 (viktvästar); Melby-Lervåg m.fl. 2016 (arbetsminnesträning).
Fullständig källförteckning med länkar: kallor/forskningsunderlag.md.

Creative Commons BY-NC-SA. Ändra fritt, dela vidare, sälj inte.